Nu har jag lyckats med bedriften att vara den mindre begåvade hundägaren 2 gånger av 2 möjliga ;)

Vi är nere och myser i sommarstugan. Grabbarna har en trädgård att busa i och vi promenerar vid havet varje dag. Inte så illa. Jag tog med Pontare ut på egen hand. Fossing är extremt jobbig så han fick vara hemma med husse och ta hand om träden som skadats av stormen.

Helt plötsligt står det en Terv på stigen 2 meter framför oss. Hej hej säger hundarna, då höjer jag rösten, Pontus! Då blir ju hundarna lite nerviga och börjar gnabbas lite. Då kommer tjejen som har terven, helt cool "tyst, gapa inte...." Eh, nä just det. Jag gapar för att jag blir nervös för att jag inte kan sära på två stora hundar själv så då gör jag hundarna nervösa istället. Bra jobbat sus ;) Det viktiga är att man lär sig eller hur? Jag kände mig rätt korkad vill jag lova. Igen!

Tjejen bad om ursäkt och tog in sin hund, Pontus släpptes 10 meter bort och ingen skada skedd.

GOTT NYTT ÅR 

ÖNSKAR ETT GÄNG
GLADA AMATÖRER!
;)

Det blev så fel...

Jag är deppig. Och lite arg och lite trött på mig själv.

Jag går oftast på ungefär samma ställe och för att komma dig måste man passera en bondgård. Jag har naturligtvis frågat dem om jag får går där och det får jag. Jag har även frågat om man får gå i skogen och det får man så länge man inte jagar vilt. Jag har frågat om de vet vem som äger marken men inte fått något svar. Jag har även frågat en granne som sagt att det är klart att man får gå i skogen men ingen vet vem som äger marken. Jag har även försökt hitta markägaren på nätet men inte lyckats. Jag vet inte hur man får tag på markägaren alltså. Nu säger ju allemansrätten att man får gå där men det känns schysst att höra med den som faktiskt äger marken. Jag har inga problem med att anpassa mig eller så om det behövs. Jag har även frågat de som är på bondgården om man stör jakten men nejdå de jagar längre bort.

Så idag så rusar Fossing omkring på en åker (där man får gå nu för det har jag frågat....). Det är en stor åker och man ser åt alla håll. I princip, det står lite träd i en dal som skymmer sikten men på andra sidan är det mer oändlig åker. Till höger i bilden nedan har man träden i den lilla dalen (där ingen kan gå på grund av terrängen.

Bilden nedan är liksom till vänster sett från bilden ovan, bilden ovan är tagen vid träddungen som knappt syns längst upp i högra hörnet. Den lite större träddungen rakt fram i bilden nedan är den träddungen som är rakt fram i bilden ovan.

Hänger ni med? ;) Gör ni inte det så gör inte det så mycket, summa summarum är att det är en himla massa mark med fri sikt som dessutom till stor del har fårstaket. Superbra för hundar. Andra som även gillar stora marken med fri sikt är rådjur, och marker där rådjuren håller till där finns jägarna.

Fossing älskar all denna öppna yta så när vi kommer hit brukar jag kolla av omgivningen och sedan får han ett varsågod och då drar han en rejäl repa och kommer sedan tillbaka. Bara det att idag så står det en jägare med hund i den lilla del av dalen där det faktiskt går att gå, han står precis så långt ner så man inte ser hans orange keps ovanför gräset. Fan va ball säger Fossing, en kompis! Så  travar han ner i dalen, hmm tänker jag och joggar dit, det är högst troligt att han inte hör mig där nere men det finns samtidigt ingenstans att ta vägen förutom upp ur dalen och då ser jag honom igen. Det är liksom bara en bäck där nere förutom just idag när det står en gubbe med hund och bössa i dalen.

- FAAAAN FOSSING KOM HIT! Okej då matte, denna hund var inge kul ändå säger Fossing och kommer tillbaka.

- VAFAN GÖR DU PÅ MINA JAKTMARKER????
- ehhh... promenerar.....
- PÅ MINA JAKTMARKER!!!!!?????
- ....
- DU FÅR VÄL FÖRFAN SE TILL ATT HA KOPPEL PÅ HUNDJÄVELN!!!!
- vi ska gå nu.....
- TA DIN JÄVLA HUND BORT FRÅN MINA JAKTMARKER!!

Vi står med kanske 50 meter emellan varandra så det är lite svårpratat, det är ungefär så mycket vi får sagt.... Han var inte jätte glad. Och jag kan förstå honom. Jag hade ju faktiskt inte koll på min hund. Fast det hade jag ju.... Han hade ju inte stuckit och han kom när jag ropade. Sådan himla otur bara. Men herr jägare gjorde rätt klart för oss att vi inte får vara där.

Suck, sådan tabbe! Jag skulle stoppat Fossing tidigare i och med att jag inte ser ner i dalen men inte fan tror man att det står en jägare där när det finns 3 jakttorn runt åkern...? Man skjuter väl inga rådjur där nere?

Jag tycker det var himla oturligt. Jag har verkligen gjort så gott jag kunnat för att detta inte ska uppstå genom att fråga och höra mig för, hör jag att de jagar brukar jag hålla mig i kanterna och gå åt andra hållet och jag brukar vanligtvis inte vara där på kvällar och helger för det är oftast då det jagas. Så händer detta. Denna oändliga konflikt mellan alla dessa som vill vara i skogen. Det var samma när man höll på med hästarna och red i skogen. Hästarna förstör gärna en del om man rider i skogen under den blöta delen av året.

Jag förstår jägarens reaktion samtidigt som jag kan tycka att man inte behöver svära och skrika åt folk. Samtidigt kan jag inte säga något i och med att min hund sprang fram till dem. Det är bara att ta på sig dumstruten, ursäkta sig och ta sig därifrån. Hade han bara stått en halvmeter längre upp i dalen eller jag tänkt lite snabbare och hindrat Fossing från att springa ner så hade detta aldrig inträffat. Mitt fel...

DET stör mig nåt så fruktansvärt!

Vi får nog promenera någon annanstans i fortsättningen. Det som stör mig lite är att det är ok att gå där för dem som brukar åkern men inte för den som innehar jakträtten (vilket jag hoppas att han har om han går omkring där med bössa). Enligt allemansrätten har jag rätt att vara där men ur hans synvinkel hade jag inte min hund under kontroll och då får han inte vara lös. Bråka vill jag ju inte. Det är nog det värsta jag vet.

Lite för lite julbord och lite för lite paket.

Men annars har julen varit riktigt bra. Fossing löste det genom att själv förse sig med en näve pepparkakor och en skål med vispgrädde. Så går det om man inte ger pudlarna tillräckligt med mat anser Tok! Julklappar är kul, mest att öppna för prylar är inte så himla lattjo säger Tok så de kan Pontus ta. Pontus tycker att prylar är lattjo. När ens egna julklappar är slut kan man ge sig på att öppna resten av familjens paket och alla lådor som står lite överallt. Alla paket är väl till Tok?

Jag och Pontare har precis varit ute i regnet och sprungit av oss lite julskinka. Vi är de i familjen som behöver springa av oss julskinkan, resten av familjen behöver nästan lite extra julskinka, eller vispgrädde som man kan stjäla från bord när man är bortbjuden... Är det jul så är det.

Jag tog med mig Bodyguard-Pontus ut och sprang

Det var roligt sa Pontus, så roligt så att han var tvungen att hoppa jämfota den första kilometern. 5,5 km blev det och Pontus är faktiskt lite trötter. Inte illa alls faktiskt. Gott att ha en Pontus med sig ut när man springer, jag hade aldrig gett mig ut i mörkret här annars. Detta kanske faktiskt kan bli en rutin! ;) Jag ska försöka få husse att ta sig ut med Lilleman, det kan han behöva!

Detta nya stället är rätt bra faktiskt.

Vi är i skogen rätt så ofta, jag vill vara i skogen oftare men matte säger att hon inte vill vara i skogen när det är mörkt för då ser hon inte rådjuren. Fattar inte riktigt vad de spelar för roll för jag och Lillfjant har ju full koll på djuren i skogen!!??

Lillfjant är rätt jobbig men ganska bussig (säg inte det till honom!!) Man kan alltid lita på att han backar upp och han är rätt snäll egentligen. Man måste bara visa honom vem som bestämmer! Och det gör jag för jag är störst!

Maten är helt ok, matte säger att det är superbra mat men jag vet inte, det är lite enformigt och lite lite ibland. Matte säger att jag måste tänka på figuren för jag har lite lägre ämnesomsättning. Vad det nu betyder?? Lillfjant äter inte alltid sin mat så ibland tar jag hans med. Annars tar matte tillbaka den och på henne går det absolut ingen nöd på! Hon äter leverpastej och kalvkorv varje morgon. VARJE MORGON!! Fattar ni va orättvist!

Husse är rätt bussig faktiskt! Han gosar mest hela tiden och så ger han massor av godis! Varje lördag har vi hussedag och då brukar vi åka till Mormor och Morfar. Jag vet inte riktigt varför de heter Mormor och Morfar, de är ju Husses mamma och pappa men så kallas de i alla fall. Morfar är tydligen sjuk, sådär jätte sjuk men det märks inte på honom. Han är något i lungorna tydligen så man måste vara extra snäll mot honom och jag är ganska så snäll så vi brukar gosa mest hela tiden och sedan går vi på promenad. Det är typ mitt i stan så det är rätt mycket att hålla koll på men jag börjar få ordning på det nu. Missar jag något har Lillfjant koll så det brukar lösa sig. Matte och husse säger att jag inte behöver ha så mycket koll men jag vet inte, lite koll vill jag ha faktiskt även om matte och husse verkar fixa det mesta.

Ibland så tar matte fram rätt mycket godis och en liten mojäng som hon trycker på och när hon trycker på den så har man gjort rätt och då får man godis. Alltså, matte har inte riktigt koll på när hon ska trycka så det är inte alltid så lätt att fatta vad hon menar men det är rätt kul faktiskt! Oftast, när jag inte fattar blir jag helt matt och lägger mig istället. Det är inte så kul.

Men överlag är det rätt najs på detta nya stället. Man får rätt mycket plats i soffan. Det är lite för trångt i sängen men det går om man bara gör sig tillräckligt stor och tung. Man är inte så ofta hungrig och inte så ofta uttråkad. Bara ibland. Det är rätt tråkigt när man är med husse på husses jobb för där måste man ligga still typ hela tiden. Då tar matte upp oss typ astidigt och så måste vi gå ut typ mitt i natten och gå en halv mil. Sen får vi en schysst Husse-promenad på lunchen och oftast brukar matte ge oss något att tugga på. Jag brukar spara mina tuggrejer så att jag kan ha dom en annan gång. Lillfjant äter upp sina med en gång så han har aldrig något sparat. Mattes jobb är ännu tråkigare men hon har ett rätt bra jobb! Hon jobbar med leksaker och godis och sånt! Hon tycker det bästa är att det finns veterinärer där, jag fattar inte det!! Dom är rätt läskiga, man vet inte riktigt vad dom kan ta sig för men oftast går det rätt bra.


Tass

//

Pontus

Förstaklassigt skolk!

Jag orkade inte, solen lös och det var perfekt väder ute! Jag har jobbat fredag, lördag och söndag så jag tog ledigt idag. En ganska lång sovmorgon blev det.

Efter det så tog vi en supermysig promenad

Såååååå gott att bara få traska omkring i skogen och bara mysa utan en tid att passa. Vi stötte på en död hare... LIVSFARLIG tyckte Fossing, Pontus tyckte att det var hans. Sedan när den inte var livsfarlig längre funderade Fossing lång och länge på varför den inte ville leka.... Han gjorde ju alla inviter han kan! 

Visst har vi inte harpest här nere? Det verkar så jobbigt att få det... Det är väl det enda vi kan få från hararna? Hundarna kan väl endast få mask om de äter haren? Nu var de inte på haren utan cirkulera mest runt ;) Jag är väldigt nöjd med att de inte plocka upp haren och rusa runt helt stendöva, så kan man nämligen göra med rådjursdelar..... Supermysigt verkligen med en pudel som springer omkring och skvätter tarmar omkring sig....

Pontus har påbörjat klossträningen med grymt bra resultat, jag bytte ut vår bok mot en pall så blir det lättare för honom. Pallen är svårare att arbeta bort men lättare att lära in till skillnad från boken vi kört innan. Fossing backar! Han är riktigt duktig, förutom att han inte kan backa från sittande, då gör han en bakåtvolt.... Ställer jag honom upp så backar han jätte fint men han fattar inte att han kan ställa sig själv.... Klurigt!

Om du inte kan förklara på svenska vad du vill. Hur ska du då förklara det med en boll i snöre och leversnittar?

Mona Kjernholms ord som har följt med mig sedan förra kursen. Mycket bra och tänkvärt! Tänkt igenom vad du vill att hunden ska göra. Förklara det för någon annan eller skriv ner det! Det är svårare än man tror när man väl börjar bena i det. Det finns så mycket detaljer som man måste ha klart för sig själv innan man försöker förmedla det till hunden.

En liten parentes bara, det är dags för lite träning, sen blir det på med regnkläderna och en tur i skogen.

Det gäller att vara tydlig med vad man vill!

Jag satt i köket och drack kaffe, framför mig står Fossing och piper, piper och piper. Extremt irriterande! Jag ignorerar honom och fortsätter titta ner i min tidning så tillslut tystnar han och suckar. Då tittar jag på honom och reser mig, då vill han att jag ska följa med in i sovrummet för där inne är Pontus och Husse och har lite sovmorgon. Så nu dricker jag resten av kaffet i sovrummet ;)

Jag tycker att det är ganska gulligt, inte pipandet i sig. Han kan nämligen pipa mitt i natten för att han inte får plats i sängen men att han visar vad han vill och tycker. Han har personlighet så det räcker den lille vita.

På morgonpromenaden blev vi utskällda av surtantens tre hundar och vi löste det! HA Tji fick du ***** (det finns så många ord som inte bör skrivas i en blogg...) Hon är en riktig pina och kommer alltid med åsikter. Pontus gruffa lite, "matte kan jag inte bara få trycka till dom lite grann? bara lite?" Åsikter får man ha, bara man sköter sig och det gjorde han!

Bästa pudlarna! Man sträcker lite extra på sig när man går förbi med två stora hundar på var sin sida som sköter sig exemplariskt. MOHAHAHAH!

Tynnered - Sus  0 - 1!

Det finns en kille som man möter ibland, han har tre stora hundar, jag vet inte riktigt vad det är för hundar, ser ut som vita herdehundar men i lite goldennyans. De är för ljusa för att vara hovawarts och öronen står upp. Dom är i alla fall så grymt duktiga, när Fossing var som värst och betedde sig som ett monster i kopplet så kunde han passera med dessa tre hanarna utan att de rörde en min. Jag brukade alltid försöka gå undan men ibland går inte det. Möter man 3 stora hundar på en gångbana blir det inte mycket plats kvar men de hundarna löste det galant. Mycket imponerande!

Jag ska läsa rättsfall ikväll, om olika bolag.

Kursen heter associationsrätt och handlar om olika bolag, aktiebolag, handelsbolag osv.... Därför har jag lärt mina hundar att apportera slevar!

Fossing är lite trött i huvudet så han tyckte att man kunde stå på sleven och snurra runt med bakdelen. Väldigt gulligt tänkt men inte helt rätt. Han fick ordning på det tillslut. Nu kan vi snart apportera massor av olika saker så nu ska vi snart börja med uppletande! Kuligt!

Pontus var riktigt kulig med. Det kan vara så att det inte är han som är seg utan att det är jag.... Hur pinsamt är inte det...? Han gör nämligen så att han testar, får sin godis och testar exakt samma sak direkt igen, missar man det några gånger så tröttnar han. Med all rätt kan jag tycka. Är inte du med matte då är inte jag med heller!!

Fossing är lite mer betänksam så med honom kan man hinna bryta en godis eller två mellan klicken men det kan man inte med Pontus. Man lär sig! 

Nu sover de.

Är man riktigt bortskämd får man tuggben med pizzasmak!

Förrvirrade Fossing och Pudelätarmonstren

Fossing morrade idag åt husses kollegas fru, bara sådär, sedan irrade han omkring ett tag innan han bestämde sig för att kollegans jacka var farlig. Häromdagen morrade han åt en bil i garaget. Det är ju ganska ovanligt att man har stillastående, tomma bilar i garage.

Tur var att Husses kollegas fru var hundvan (till och med storpudelvan tydligen) och ignorerade TokFossing så det var ingen skada skedd. Men va pinsamt! Tur att jag inte var med.

Sånt här håller han på med just nu och däremellan sover han. Som en stock, gärna hela dagar.

Sicken katastrof!

Pontus älskar kattleksaker, helst sådana som låter som fågelungar. Det får gärna vara äkta skinn eller fjädrar eller så med. Men jag min stora klant var inte med på hans fart så jag missade att klicka hur många gånger som helst. Då tröttnar Pontus. Det gick med en jäkla fart!

Lite paus sen på't igen. Vi håller fortfarande på med vår IKEA-råtta, målet är att han ska hämta den gömd i ett annat rum. Jag vill få upp hans tålamod och få honom att fortsätta försöka trots att det blir lite motigt.

Lilleman är trött, han är inne i en riktig tomårsperiod så vi gör inte så jätte mycket. Vädret är ju inte direkt uppiggande heller.

Mina stackars försummade djur får aldrig göra något...

Jag har tenta på fredag och har lite mycket att stå i. Hundarna ligger på golvet och suckar. "Vi får aaaaaaldrig göra något! Vi låg och sov alla tre till halv 11 idag så dom är rätt utvilade.

Matte har dåligt samvete men så är det ibland. Märgben är framtagna och vi ska snart ge oss ut någon timme i alla fall. Solen skiner ju. De har det nog rätt bra ändå ;)

Lydnad är svårt och tråkigt och jag har ingen lust tänkte jag

Men så kollade jag i Fossings träniningsdagbok, 11:e november..... Det var inte igår... Nu var det inte då vi tränade sist men det var då vi sist skrev ner att vi tränat vilket betyder att det var då vi sist fick något vettigt gjort och vi har inte kommit någonstans sedan dess.

På't igen! Fossing tycker det är kuuuul. Vänstersvängar är party! Söta knäpphund! Vi kan även högersvängar ganska så bra. Jag har grämt mig ett tag över dessa för han går så långt ifrån mig men jag löste det genom att hålla en godis framför näsan. Det kan vara så att jag gjort det lite svårare än vad det är. Kan vara så att jag fastnat lite i klickerträsket.

Däremot att gå bakåt, det var riktigt ologiskt. Söta Fossinghunden slog i princip knut på sig själv för att få godisen men inte en enda tass flyttades bakåt. Hur gör man det då?

Vår plan är, det har jag kanske glömt att nämna, att vi ska ha påbörjat alla "på stället moves" innan kursen i slutet på januari. Alltså vändningar åt båda håll, stegförflyttningar, backa och något steg framåt då kanske med.

Lydnadsträning kanske är rätt kul ändå. Fossing börjar tycka att det är riktigt roligt, kan det vara så att det är att matte har fått någon form av struktur på det hela så att Fossing faktiskt har en chans att förstå som gör det...?

Det finns inget dåligt väder, det finns bara trökiga människor!

... som klagar. Sådeså!

Vi var nära på att köra ihjäl oss på vägen dig men det här inte hit ;)

Det är alltid lika gott att komma in och få av sig allt det blöta när man varit ute i snön.

Nä vi bråkar inte, vi bara vilar lite.....

Tycker jag, hundarna hade gärna varit ute hela dan minst.

Dom vaktar riktigt bra !

Pontus skällde precis i vardagsrummet för att Fossing hoppa ner från sängen i sovrummet.....

Jag kan känna mig riktigt trygg.....

En helt vanlig måndag morgon, fast med lite bättre väder

Pontus har suttit på alla stubbar och balanserat på alla träd i hela skogen typ

Det är jättekul! Jag kan detta säger Pontus. Slinker man ner med en tass är det bara att försöka igen. Jag kan detta jättebra säger Pontus. Fossing har inte riktigt tid med sådant trams men han blir ganska mycket trött ändå för han har undersökt varenda kotte och lyft på varje litet löv i hela skogen. Som vanligt.

Kolla vad vit han är! Jag ska alltid fotografera i motljus från och med nu!!


Här nedan har Fossing suttit still i typ en evighet med Fossingmått mätt. Jag är ganska säker på att det inte finns något till höger om hundarna men fantasin är det man får roa sig med när man tvingas vara still typ hela dan.

2 timmar var vi ute. Strålande sol och ganska mycket frost! Mysigt värre!


Varm i mattehjärat blir man när Pontus är glad!

Nu hoppas vi på att det är sista spurten!

Fossing ska bara... ska bara lukta klart, ska bara skälla lite till, skara bara göra ingenting innan han lyssnar. Han piper, drar i kopplet muckar med Pontus och är riktigt riktigt dryg just nu, Fossing är ju inte direkt av vallhundsmentalitet annars utan kör gärna sitt egna race så det blir lite, bara lite, jobbigt. Han är 20 månader nu så jag hoppas att detta är sista spurten. Men så lär det väl inte vara?

Han var rätt tidig med att lyfta på benet och sådant så jag hoppas att han är rätt tidig med detta med och att han sansar sig en aning vid 2års ålder. Att han inte är klar är jag medveten om men lite mer sansad hade inte skadat ;)

Han har börjat säga ifrån till Pontus när Pontus blir för mycket, den ledningen tror jag att Pontus mår bra av men jag är inte säker på att Fossing är den som ska leda just nu. Bara hoppas att det reds ut lugnt och sansat. Pontus skulle gå genom eld och vatten för Fossing (det skulle Fossing för Pontus med, han skulle aldrig erkänna det bara) så jag hoppas att de fortsätter vara lika tajta även i framtiden.

Myyyyyys

Pontus gillar inte Indiana Jones

Han ser inte klok ut i när han springer omrkring i öknen så Pontus ligger i soffan och morrar just nu. Lika så bäst! Man vet inte vad den där Harrison kan ta sig för!

Suck

Jag tentade i dag. Så jag satte mig i bilen strax efter 7 för att vara i skolan med god marginal vid 9. Tänkte så det knakar i 4 timmar för att sedan sätta mig i bilen hem. Då visar det sig att det är översvämning på vägen. Det tog mig 4 timmar hem totalt istället för det normala 1-1,5 timmar. Man måste nämligen ta sig över Göta älv för att kunna åka någon annan väg och Göta älv kan man  liksom inte bara köra över hur som helst utan detta kan endast göras på väl valda platser. Nu är jag hemma och jag är väldigt glad över att hundarna fick sig en timmes promenad i morse och att husse är en himla snäll husse som promenerat med vovvarna under dagen.

Nu har jag laddat med the (te, thé? Jag dricker mest kaffe, rätt mycket kaffe faktiskt, det är lättare att stava till också......)  och ganska mycket frukt. Efter att ha levt på vitt bröd, godis och MacDonalds en hel dag mår man inte alls bra faktiskt.

Nu ska vi hyra film, det kan man nämligen göra direkt i TVn nuförtiden så jag behöver inte resa mig mer idag förutom när jag ska gå och lägga mig.

Nya tag i morgon!

Rent skryt faktiskt!

I onsdags stötte vi på två rådjur! Bambisarna och hundarna bara fryser mittemot varandra. Oups!

Bambisar skuttar iväg och KVAR står mina två hundar! De bästa hundarna i hela världen! Skutt skutt sa bambi, hejdå sa vi!

Slut på skrytet!


Jag tentar i morgon och borde inte alls sitta med detta.... Men så är det när man ska tenta man gör allt annat. Vi har det ganska mysigt när vi pluggar.

Och ganska stökigt....(obeservera chokladkalendern jag fått av min söta sambo! Han valde en med hästar på!)

Vovvarna har fått en timmes skogspromenad inkl ett ofrivilligt dopp i en djup bäck för Pontus som löste det hela genom att pipa och titta på matte som fick hjälpa honom upp. Fossing satte näsan på ett elstängsel och tycker numer att hästar är riktigt dumma djur! Inte lyckat alls faktiskt. Efter de gick dem varsitt spår med varierande resultat. Jag måste börja träna på riktigt och inte bara spontalägga spår när andan faller på.

Jätte dumma hästar säger Fossing! Världens mest sociala hästar tror jag..

Fossing har apporterat slevar av olika form och material med. Metall är äckligt mot tänderna sa han!

Att lösa saker på Fossingvis

Har Pontus Fossings tuggben så tar Fossing Pontus kanin och går iväg. Vips så har Pontus släppt tuggbenet för att få tag i kaninen.

Ligger Pontus där Fossing vill ligga så kommer Fossing fram till någon av oss för att bli klappad (ytterst ovanligt om man är en Fossing att vilja bli klappad) då kommer nämligen Pontus "klappa mig, klappa mig" Då går Fossing och tar Pontus plats.

Innan ställer sig Fossing gärna och piper en stund. Så någon annan kanske kan lösa hans problem. Nu tar vi inte gärna ett tuggben från Pontus för att Fossing piper så det är föga framgångsrikt men försöka går ju.

Vill inte Pontus leka men Fossing har tråkigt så ställer sig Fossing och skäller vid dörren. "Hörde du Pontus? Det är skitläskigt!" Pontus fattar ingenting men har reagerat så då kan man ju alltid testa att bita lite på Pontus så är Pontus snart igång.

Fossing skäller aldrig vid dörren annars, inte ens när det ringer på....

Fossing är ingen vanlig hund

Väldigt viktigt är det!

Det Fossing gör! Det är extremt viktigt faktiskt. Ingen vet vad det är som är så viktigt men jag skulle gissa på att det har med tjejer att göra. Det pips och det dras i kopplet och det är bråttom. Vi har bråttom överallt faktiskt.

Pontus fattar ingenting men sen så har ju inte han några kulor kvar.

Extremt frustrerande med en pipande pudel är det. Men jag skulle gissa på att Fossing är den som är mest frustrerad.

Kan det vara så att jag hittat rätt knappar.

Pontus är rött go. Han sätter sig och rör sig inte ur fläcken, jag fattar inte matte! Nu fattar jag faktiskt inte!

Vi håller på med vårt Projekt IKEA-Råtta. Just nu håller vi på och byter rum. Låser han sig så kan man gå tillbaka till rummet vi var i innan och sedan gå tillbaka. Ok att omgivningen har betydelse men Fossing skiter fullständigt i om vi är i sovrummet eller i köket. Har han lärt sig plocka upp en leksak så inser han att det är nog det han ska göra i det andra rummet med. Men inte Pontus. Har jag lagt råttan till vänster om mig själv 4 gånger så tar han den inte om jag lägger den till höger. Det blir en rejäl utmaning att tävla med honom om vi någonsin kommer så långt. "Nä, matte är inte som vanligt bäst att jag sätter mig här och sitter still"

Men det går framåt! Sakta men säkert! Vi kombinerar att byta rum, eller att jag byter från att sitta till att stå osv med ett enda kriterium: han ska plocka upp råttan med munnen.

Det är jätte intressant. Vi kan vara i köket och han plockar upp råttan, håller kvar, testar att backa, testar nåt annat, viftar på svansen och ser riktigt nöjd ut så flyttar vi ut i hallen 50 cm bort och börjar om. Då tittar han lite på råttan, klickar jag inte då (kriteriet i köket var ju att greppa så där borde man ju kunna fortsätta tycker man) så sätter han sig och bara stirrar och ger sedan upp. Klickar jag några gånger för att han tittar så greppar han den snart och vi kan fortsätta där vi var i köket. Men missar jag det första så måste vi börja om i köket.... Men då har han samma driv och glädje som han hade innan i köket.

MEn nu är vi nog på rätt väg! Jag tror att vi har hittat knuten, nu ska vi bara få upp den!

Konsten att inte bli arg...

Det är så svårt! Varför är det det? Varför blir man så arg?

Vi gick på trottoaren, det blåser 14 m/s ute så hundarna är lite spattiga man har hår i munnen och i ögonen och allt är lite jobbigare än när det inte blåser 14 m/s. På vägen kommer fastighetskötaren i sin lilla "golfbil". Denna "golfbil" har Pontus hatat sedan första dagen men han har inte brytt sig om den det senaste. Men den sniker oss verkligen och jag är inte beredd, jag har inte hört den komma. Pontus studsar ut efter den, rakt ut i vägen. Då tappar jag fattningen lite. PONTUS FÖR I HELVETE! Jag blir ju livrädd när han bara flyger ut i vägen, nu är detta en liten väg som leder till en återvändsgränd inne på vårt område men det är en väg.

Pontus blir helt knäckt, matte arg, Pontus ledsen, Matte superdåligt samvete. Han fick pålägget på min frukostmacka när vi kom in, (delat med Fossing för annars får jag dåligt samvete för Fossing). ;)

Fossing kan man bli arg på, han kan man klaga lite på för att han ska sluta dra i kopplet och han slutar dra i kopplet. Klagar man på Pontus så vet inte Pontus var han ska ta vägen och vill helst försvinna ner under marken.

Man ser verkligen hur Pontus försvinner. Han har en liten bubbla som han går in i när det blir jobbigt. Han slutade tex andas hos veterinären när veterinären skulle lyssna på lungorna. Då har Pontus stängt av omvärlden och bara genomlider situationen. Jag blir förbannad på mig själv när JAG sätter in Pontus i hans bubbla. Dumma dumma matte.

Jag menar, blir han osäker för att jag byter klickerhand, hur mår han inte då när jag ryter åt honom?

Tilläggas ska att man kan säga till Pontus. Höjer jag rösten för att han inte kommer när jag ropar då kommer han glad i hågen "matte jag skulle bara kolla lite där borta men nu är jag här, bra va?!" Då vet han mer än väl vad som hände men höjer man rösten i fel tillfälle så blir det pannkaka av alltihop.

Jag önskar av vi snart har en tomt med ett högt staket så jag slipper gå ut med mina hundar innan jag fått mitt kaffe.

Jag gör vad du vill bara du tycker om mig!

Världens bästa Fossing

Vi har varit och tränat på Göteborgs hundarena! Så bra med inomhusträning!

Fossing börjar bli riktigt duktig faktiskt! Han kan till och med fokusera! ;)

Mycket mycket nöjd med min lilla vita hund! Pontus har varit kelhund med husse hos husses föräldrar. Han har nog haft det rätt bra tror jag!

Där ser man...

Pontus har apporterat sin favorit IKEA-råtta. Han jobba på bra men sedan ställde sig Kalle och titta på oss då la Pontus av. Backade jag lite och började om från början så var han med igen. Sedan när Kalle gick så kunde vi fortsätta på samma ställe som innan Kalle kom.

Han frös några gånger till under passet och det visar sig att det räcker att jag byter klickerhand, eller flyttar på mig lite lite grann så fryser han. Backar man då lite i träningen så är han med igen tills man flyttar sig nästa gång. Myyyyycket intressant... Han är en känslig kille den där Pontus.

Planen ser nu ut så att fortsätta med denna stackars IKEA-råtta. Det är ju något man kan utveckla i oändlighet. Tanken är att få honom att bjuda på beteenden med råttan för att sedan gå över i att jag håller i råttan och ser om han fortsätter bjuda på beteenden. Jag tänkte att då kan jag kanske få honom tillräckligt trygg i att jobba med råttan och när han förstått att det inte spelar någon roll hur jag står, sitter eller vad jag nu gör utan det är råttan som är grejen så bygger vi vidare med gömd råtta som blir belöning som sedan utvecklas till andra belöningar.

Tankar och funderingar mottages tacksamt, jag vet inte om jag är på rätt väg. Detta är ett helt nytt problem för mig. 

Tar fram två märgben

... och hoppas att hundarna inte märker att dom inte fått rusa av sig ordentligt.

Jag ska ta fram klickern lite senare tänkte jag och träna position med Lilleman, Pontare ska få lära sig hämta leksaker.

Energin är sådär för tillfället. Livet är orättvist, människor blir sjuka , jätte sjuka... :-/

Ibland undrar jag vad det är man sysslar med...

Upp klockan 06:00, trycka i sig lite frukost, klä på sig massor av kläder, packa ner ännu mera kläder och diverse hundprylar. In med hundar och allt i bilen och köra ut i skogen. Ta en promenad på 1,5 timme som börjar i mörker och en vind på 13 m/s. In med hundarna i bilen igen, som nu eventuellt är lite vita högs upp i nacken, resten är bara lera och dy.

Hem till mamma, in med båda hundarna i badkaret. Som visar sig ha stopp i avloppet.... Lite halvstopp sådär, det går att duscha men två stora pudlar är lite för mycket. Ut med hundarna igen som har fått sig ytterligare ett lerbad men är något vitare i alla fall. Torka, borsta, torka lite till och borsta, rensa öron, ge mat. Äta själv, dammsuga, duscha mig själv och sen ut i ösregnet för att kissa vovvar som precis torkat....


Fantastisk förmiddag  ;)

Dessa pudlar ger mig lite gråa hår varje dag.

Jag blir inte riktigt klok på Pontus. Han stänger av emellanåt. Idag hos veterinären så la han sig på golvet och liksom bara försvann. Det är lite Pontus. Han ville inte äta pepparkaka som bjöds och är liksom blockerad. Lite samma sak händer när man ska träna. Han stänger av. Han gör det man ber honom om, ungefär i alla fall. Han motsätter sig inte och han gör inget annat. Han hakar på, seg som kola är han och utmärker sig inte på något vis.


Grejen är den att om vi leker och jag tar leksaken och "fryser" så bjuder han på beteenden men om jag bara tar fram leksaken och ska träna så stänger han av. Det är inte det att han inte vill jobba för belöningen som är problemet problemet är själva träningen. Vad är det som gör detta?? Vi tränar hundmöten men vanligt tråkigt godis och det går framåt för var dag men att sätta tassarna på en kloss för godis är inte alls lika självklart. Jag tycker att det är märkligt och jag vill veta vad det är som gör att han stänger av. Grejen är den också att han kan vara jätte peppad men dör ändå så fort vi sätter igång så det är inte det att jag måste sätta igång honom med att leka utan det är just när det blir en för markant skillnad mellan lek och träning som han stänger av.

Jag hör ju nu själv när jag skriver vad det är jag måste göra..... Jag måste leka igång det och sedan successivt öka "kraven" mer och mer. Alltså jobba bort skillnaden mellan lek och träning tills han ser träningen som lek.

Rallylydnad är för övrigt astråkigt att träna själv! Fossing löste banan utan problem och Pontare gick med och gjorde det man sa men inte mer än så. Det tar ju lite tid att få fram skyltar och hålla på planera. I måndags fick jag låna lite leverpastej av instruktören för det tyckte Pontare var toppen, det var inte alls toppen idag. Knappt ätbart faktiskt. 

Lite djur i näsan var allt

Så, då var vi hemma igen. Vi fick en omgång interceptor. Det är ingen som vet om det är kvalster men vi provbehandlar och funkar inte det får vi komma tillbaka. Hjärta och lungor lät bra och han verkade inte irriterad i luftstrupen och halsmandlarna såg fina ut.

Så nu har han fått första pillret, vi väntar på kaffet, det ska i en termos och sedan tar vi med oss leverpastej, räkost, gifflar och kaffe till klubben och tränar lite.

Dagen som blev ingenting...

Hundarna har TRÅÅÅÅÅKIGT! Jag har verkligen fastnat idag. Ingenting blir av. Fossing har fått leta godis i sovrummet. Han fick Pontares godisar med. Pontare gick in, tog tre godisar, ställde sig och titta på mig "ta fram dom dååå" sen la han sig.... Då släppte jag in Fossing, vilket fick Pontare att ta två godisar till sedan la han sig igen. Det är Pontare i ett nötskal, han studsar upp så fort man rör sig "Tjohoo det händer något" Sen vill han inte göra det som erbjuds. Fossing kan leta i evigheter efter torra leversnittar, det är letandet som är kul. Pontare måste man motivera på annat håll men när motivationen är helt borta och man har 28138172653 saker som ska göras så orkar man inte riktigt det.

Förhoppningsvis säger veterinären att jag nojjar i morgon, skriver ut interceptor och låter oss gå hem så vi kan dra till skogs. 

Pontare ska till veterinären.

Imorgon kl 10:00 åker vi till Blå. Jag tycker att han flåsar mycket. Vi kan gå på koppelpromenad och efter 5 minuter börjar han låta andfådd. Fossing studsar på helt oberörd. Jag tycker han låter andfådd, inte flåsig liksom. Näsan rinner och rinner. Ligger han i sängen så blir det en stor blöt fläck där han legat men det tror jag beror på noskvalster för han har "snorklat" lite så jag behöver i vilket fall ett recept på det. Kalle tycker allt som oftast att jag är övernojjig men hellre en gång för mycket än en gång för lite och jag behöver i vilket fall ett recept så vi blir av med djuren i näsan.

Fossing har fått en ny kollega

Han heter Nisse och är en Berner Sennen på cirkus 7 månader

En mycket dålig bild men bättre än inget...

Fossing ska lära Nisse allt han kan om programmering och andra datorgrejer som han lärt sig. Finns kanske även ett hyss eller två att dela med sig av.

Fossing uppdaterar lite i serverrummet

Pontare bekantar sig med den nya kollegan lite mer på håll.

Kalle har hittat Fossings OFF-knapp

;)

Världens goaste pussnäsa!

Pontare är en Rallyhund!

Det var jätte kul med Rally sa Pontare. Man fick godis hela tiden och matte locka och pocka och tjoa och tjimma.

Det var faktiskt riktigt roligt att se. Han lös verkligen upp efter en liten stund. Det ska nog bli vår nya grej. Vi behöver fokusera på något och vad är bättre än skyltar liksom ;)

Det blir gärna lite diffus träning när man bara tränar på att vara på plan. Det blir snabbt rätt tråkigt med och att ha tråkigt är inte riktigt en pudelgrej... Det är kanske detta vi behöver för att komma vidare? Lydnadsträningen är ju så mycket pill och detaljer vilket jag tycker är himla kul men vi är inte riktigt där än. Vi kanske ska åka till klubben och köra en bana eller två, skitsamma hur det går. Det är nog egentligen det som är grejen. Att jag skiter i hur det går eller hur det blir ;)

Pontus är riktigt rolig när man får honom med sig. Han kan hålla på hur länge som helst.

Mycket bra afton!

Mot nya utmaningar!

Trött blir man

... av att spåra. Typ såhär trött

Alltså jätte trött! Han var duktig lilleman. Han tappade spåret flera gånger och ställde sig och lyssna på allt annat. Det är en rätt "brötig" miljö. Bilar, hästar, andra hundar och ja ungefär allt. Men han fortsatte hela tiden med sin uppgift. Spåret var ju medvetet rätt svårt för annars går det i raketfart och så är spåret över. Jag funderar på om jag ska lägga lite godis i spåret, han går lite högt och ibland går det lite fort. Tappar han spåret så vädrar han sig gärna rätt. Tåls att funderas lite på.

Pontus fatta ingenting. Han var mer intresserad av hästarna. Han var med om en nära döden upplevelse Pontare dessutom. Det gick två hästar och en Grand Danios tjej PRECIS vid HANS bil! Jättestora hunden brydde sig dessutom inte om farliga Pontus när han satt och gapade utan luktade försynt vidare på den stängda bilen. Ganska söt hund som körde sitt egna lilla race när matte och husse satt till häst, vad ska de göra där uppe liksom? Men i alla fall, spåret. Pontare hittade spåret efter halva vägen kanske, spårade nån meter och villa sedan bort sig, spårade någon meter och yrade omkring lite till.

Han fick ett spår på 50 meter med en vinkel i blöt skogsmark. Han ska ha tränat IPO spår och sedan gått över till att träna för appellen har jag hört. Jag får se lite hur jag lägger upp det. Pontare är dessutom lite bekväm av sig så man vet inte riktigt vad som är Pontares bekvämlighet och vad som är att han faktiskt inte förstår. Förra gången var han mer intensiv i vilket fall så jag tror att miljön var lite mastig för honom.

Husse och Lilleman hade en jätte bra promenad medan jag och Pontare letade efter spår. Husse kom tillbaka helt strålande glad! "Vi har mött lösa hundar, hundar som morrar, hundar som följer efter oss och hundar på alla sätt och Fossing är bara BÄST! Han löser alla mötena!"

Han är bäst Fossing, i min värld i alla fall! Husse är inte så tokig han heller. De är duktiga! Det är superkul att de löser det tillsammans! Husse tycker hundarna är roliga de busar och leker mycket. Väldigt nyttigt. Han har ett helt annat vardagsengagemang än vad jag har. Han umgås med hundarna, pratar och gosar och kelar och håller på.

Det gör jag också naturligtvis men på ett helt annat sätt. De umgås liksom tillsammans hela tiden. Småtjattrar med varandra. Det är lite svårt att förklara. Jag umgås med hundarna, vi tränar, gosar promenerar osv men när det är husse så är det svårt att se vem som har roligast liksom. Hundarna eller husse. ;) Jag tror inte jag är ensam om att när jag gör annat så ligger hundarna oftast och sover eller så. Sen när vi gör saker så gör vi saker till 100 %. Med husse är det mer att alla är med och lagar mat, alla är med och städar liksom. Jätte härligt. Han tar sig tid, busar med en trasa, pratar lite, gosar lite, busar med något annat.

Sen hade de kvällspromenaden from hell men det är en annan historia... När man har hundarna tillsammans är det en helt annan femma kan man säga,  då är det ingen som morrar ostraffat ;)

Nu ska vi dra till skogs!

Så mycket planer så lite tid.

Jag hade tänkt att jag skulle åka och lägga ett spår till Fossing nu på morgonen. Jag hittade ett rätt roligt sist när Pontus fick spåra. Det var inte meningen för det var lite svårt för Pontus men jag hamnade liksom bara där. Det börjar i vanlig lövskog, går över en liten grusväg (liten liten grusväg eller bred stig), in i mer lövskog, över lite stenar och sen är det en 0,5 meter skutt ner i en liten slänt och efter det kan man välja om man vill ut på en äng eller ut i barrskogen.

Det blir nog lagom för raketfossing. Det blir vanligt personspår idag. Jag har inget blodmjöl eller blod och jag har inte pratat med markägaren. Det jagas en del på helgerna i perioder och det vill jag inte störa.

Sen hade jag velat ta en liten citypromenad med Fossing men jag får se om jag hinner och orkar. Annars blir det nog ett spår till Pontare med och en gemensam promenad med hundarna. Eller kanske en sväng till BK. Jag vet inte hur lilleman är i magen så det hänger nog på det.

I morgon är det Rallykurs i tre timmar, ska se om jag kan lösa upp lite knutar med Pontare då.


Men nu är det dags för morgonrundan!

När jag kör fast

... då brukar jag titta på dessa...

http://www.youtube.com/watch?v=u_vgUTuYAJ4

http://www.youtube.com/watch?v=pWYIlp3Xrj0


Vi håller verkligen inte på med någon raketforskning men hundarna är glada! De har den attityden jag vill ha och vi har kul ihop! Det är det viktigaste. (jag vet att framförallt den första filmen har lite töntig text men det tar rätt mycket tid att klippa ihop en film och tillslut orkar man inte/ser inte längre)


Den första filmen är vår målsättning i det fria följet. Han ska ha den farten och attityden genom hela fria följet. En vacker dag....

Hur länge är man tonåring egentligen?

Kan jag fortfarande skylla på att Fossing är tonåring? Han har kottar i öronen just nu (eller innan han blev krasslig, nu är han så stillsam så stillsam så). Han kommer kanske på tredje gången man ropar, om jag har tur ungefär. Han blir 2 i april så han är ju definitivt unghund men jag har en känsla av att jag kommer skylla på det tills han är 8 ;)

Jag tycker han är mycket tonåring fortfarande i alla fall!

Det ser oftast ut såhär i skogen, han är aldrig still.

Jo, jag har en fungerande inkallning men det är inte så lätt att hänga med i svängarna. Det går i 180 knyck hela tiden. Han hinner inte själv reflektera över vad han gör så det är inte helt lätt att få en 100%-ig inkallning. Han är en rätt stor störning i sig själv. ALLT är superintressant och superkul! Hoppa över en bäck, bita Pontus i svansen, lukta under en sten, spåra en kanin.... Andra levande varelser ska man pussa och pussa och pussa. Det gör inget om han sansar sig snart.

Lilla lilla bushund!

Jag hoppas han är kry snart, det gör ont i mattehjärtat när han inte mår bra!

Jag och Pontare har gjort brukshundsklubben

Det är svårt. Pontare tycker att de andra hundarna på plan ska veta sin plats och att Pontare minsann är störst. Jag måste bli av med det innan jag börjar med allt det andra. Det svåra är att veta hur. Vi tramsar mest bara omkring för tillfället. Vi kör lite agility, lite kontakt, lite "inkallning" (koppelinkallningar räknas väl knappt?). Det går bättre och bättre men vi har en bit kvar.

Mycket peppning och engagemang från min sida verkar vara det som är grejen. Vi måste ju träna oftare också. Att det alltid kommer något i vägen?

Då var det dags igen..

Lilleman är dålig igen. I magen denna gången. Inte som han har varit tidigare utan jätte dålig i magen. Han har varit ute 5 gånger i natt men nu har han faktiskt sovit sedan 06:30 ungefär. Jag är lite mör i kolan men det släpper nog snart. Det blir nog en sväng till jobbet sedan och bunkra upp med lite snäll-för- magen-mat och goda bakterier. Alltid är det nåt. De har ju precis haft en omgång av kennelhosta. En väldigt mild sådan men det är ändå vila som gäller.

Det blir en öron-, tand- och tovfixardag. I alla fall för Pontus. Lilleman är lite matt så han får nog mest vila tror jag.

Ojoj, va dåligt det var här...

Skäms på mig! Men det är så mycket på gång just nu!


Lite kort sammanfattning på vad som händer. Jag har anmält mig till en 3 dagars kurs för Mona Kjernholm på Kungliga Hundar. Den kostar massvis med pengar och för att få valuta för de så har jag ganska mycket att träna på. Vi gör så gott vi kan men tiden bara går.... Tanken är att det är jag och Fossing som ska gå. Vi har kommit lite längre vad det gäller lydnadsträningen. Jag och Pontare ska på en gratis Rally-intro-kurs på SBK Göteborgsavdelningen den 21:e. Lite mysträning sådär ;)

Det ligger en älgfot i frysen som ska invigas. Ska bara inhandla lite blod. Räknas renblod som viltblod tro?


Igår var vi ute och spatserade i Lerum. Det stod att det skulle vara 8,5 km och det tog oss 2 timmar och 45 minuter.... Det var extremt långa 8,5 km med tanke på att vår vanliga runda är på 7,5 km och den tar 1,5 timmar. Jätte fin runda var det i alla fall. Väldigt kuperad och riktigt jobbig. Pontus tyckte nog den var i längsta laget man han är inte den som klagar. Myspys var det!

Idag har grabbarna varit ensamma hos min mamma för första gången. Jag har ju så långt till skolan så det blir lite länge att vara själva. Så jag dumpade odågorna på halva vägen så blir det bara ett par, tre timmar tills mamma kommer hem. Pontus hade skällt ut mamma efter noter när hon kom hem. Läskigt, det var inte matte som kom men sen låg han bredvid henne resten av tiden. Myspontare. Innan har jag ju antingen skitit i att åka till skolan eller så har de fått vara med husse på jobbet.

Det är även lite annat på gång men det lämnar jag som cliffhanger, stort är det vill jag lova! ;) (nej ingen valp, varken hund- eller människovalp! )

Första ordentliga skogspromenaden på 2 veckor.

TJOHOOOO! Sa pudlar och sprang och sprang och sprang. Nu sover de gott. I helgen är det kurs! Utan vovvar, jag ska sitta och lyssna tänkte jag. Grundkurs för tävlingshunden med Mona Kjernholm! Hur kul som helst! Behöver lite motivation nu känner jag.

oj då...

I brist på fantasi och motivation lärde jag precis mina hundar att sätta nosen mot min näsa. När jag står upp.... och gör ett "pussljud"....Sedan kom jag på att det är rätt vanligt att folk gör sådana ljud... Varning utfärdas, gör ej detta ljud, risken är att du får en 30 kilos pudel i ansiktet.

suck....

Hundarna verkade pigga och glada och inga rinnande ögon igår. Gött tänkte jag och körde ut till skogen idag. var ute i kanske 30 minuter, en lugn start men så att de får röra lite på sig i alla fall. Nu harklar sig Pontus igen. Kul. Jag älskar att hålla hundar i vila! Noskvalstrena har passat på att frodas i Pontus näsa med så vi får ta oss till vet och fixa mediciner för det.

Fossings hotspot har läkt i alla fall, vi har ju inte tränat så han har inte suttit i bilen....

Ja jag är bitter. Jag tycker det är värdelöst att vila och vara isolerad. Hundarna deppar ihop totalt inomhus och beter sig som stissiga monster utomhus.

Att inte vifta på svansen

Fossing viftar väldigt lite på svansen. När man kommer hem kan man få ett par försiktiga vift, får han ett tuggben kan han vifta lite på svansen. Det finns några sådana tillfällen då han viftar på svansen. Väldigt mysko tycker jag. Det är inte det att han inte är glad, han blir superglad om Pontus varit ute och kommer hem igen. Han visar det med hela kroppen men viftar väldigt sparsamt på svansen. Han är lite egen Fossing. Pontus är en sådan som drar hela svansen i dörrkarmar och välter ner saker från bordet osv. Lite mer vanlig hund ;)

En liten parantes bara.

Lilleman är hängig

Han är inte alls på humör, sover mest hela tiden och vill inte ens busa med Pontus. Han äter och dricker som han ska och har ingen temp men jag är orolig ändå. Ögonen rinner på honom med. Har tagit fram två märgben ur frysen, det får bli dagens aktivitet så får vi se om han piggar på sig snart.

Fossing den lilla agilitystjärnan

Vi skulle tränat lydnad idag men ingen var på riktigt humör så det blev lite agility istället. Fossing löste 3 hinder på rad. Hopp, ring, hopp. Fast bara om han får springa åt ena hållet och på min vänstra sida. Men ändå! Det är ju andra träningen bara. Pontus hoppar kanske ett hinder om jag hoppar först. Annars står han framför hindret och bara tittar. Himla söt.

Jag måste lära mig att jag kan inte riktigt peppa mina hundar. Går det långsamt så är det för att de inte förstår, då spelar det ingen roll hur mycket jag försöker peppa. Jag måste backa i träningen. Så svårt att få in i mitt lilla huvud.

Agilityproffsen

Vi impulstränade Agility för första gången i fredags. Jag skulle hjälpa till att lasta grejer till pudelutställningen som var i lördags så då passade vi på att träna lite.

Märkliga grejer sa Pontus.

Han fick totalt pudelfnatt efteråt. Han vann en fårskinnsleksak. Tyvärr fastnar det inte riktigt på kort när man kommit upp i maximal pudelhastighet.

Idag är det dags för pudelvård. Pontus vifta ner en colaburk från soffbordet igår och la sig sedan i colan på golvet. Det är Pontus i ett nötskal det. Men vi tycker om honom ändå.

Fossing en liten Hottie

Suck... Jag måste få Fossing att sluta gapa i bilen... Han avskyr när han inte får vara med. Inte att vara själv utan att vi gör saker UTAN HONOM! Han ska göra alla roliga grejer sådeså! Han sitter och skäller i bilen, det blir kondens och så får han tillbaka sin hotspot. Jackpot!

Han har nu suttit i bilen två dagar i rad och det bara växer och växer.

Anledningen till att jag tror att det inte är ren och skär separationsångest utan bara otyg är att han är värre om vi är på klubben eller om han vet att det är spårning på gång osv. Han lät lika hjärtskärande när han fick sitta i hallen och jag tränade med Pontus i vardagsrummet 20 cm bort.... Han är lite dramatisk...

Idag är det party!

Det flög in en liten fågel i sovrummet. Det var spännande tyckte vovvarna. Jag fick stänga ut odågorna och öppna upp fönsterna så att vår lille gäst hitta ut. När jag kommer ut i köket igen så hittar jag min smörgås på golvet utan leverpastej. Nom nom nom!

Skulle gissa på att det är Fossing som är skyldig till smörgåsen. Pontus hade svalt den hel, Fossing äter bara det godaste.

En dålig dag helt enkelt.

Jag har inte fått gjort nåt idag. Hundarna var helt tossiga på morgonrundan, skällde ut en tax och vägrade sedan sluta skälla. Dålig idé, jag måste ha mitt kaffe innan jag kan hantera sånt!

Det blev väl totalt 30 minuters promenad idag. Jag orkade bara inte. Såååå dåligt humör idag. Men jag bestämde mig i alla fall för att packa in hundarna i bilen och ta mig till brukshundsklubben. Fossing är så duktig! Tills det spatserar två älgar över plan.... Det vart lite för mycket för lilleman.

Fossing fick dessutom tillbaka sin hotspot när han satt i bilen och jag tränade Pontus. Han gapar så det blir fuktigt i bilen.... Suck och suck igen

Soluppgång, jobb och lite spår

Klockan 7 i morse var ute och gick, var tillbaka 8:30 för att åka iväg till jobbet. Himla mysig promenad! Vi hälsade på de livsfarliga korna, titta på soluppgången över havet och skällde ut en rottis efter noter. Den förtjänade det säkert.

Ett himla plus är att Pontus börjar nog så smått förstå att det är bättre att vara snäll. Man får inte jaga bort korna för att de är läskiga. Han försökte någon gång men sedan slappnade han faktiskt av. Dummar man sig får man inte vara med. Är man snäll kanske man till och med kan få en godis. Rätt bra deal ändå.

Det var rätt lugnt på jobbet och eftersom jag är timmis så kunde jag smita. Lyx! Så jag åkte faktiskt och la ett par spår. Fossing fick två korta och Pontus ett kort, jag vet ju inte riktigt vad han kan. Fossing gör som vanligt. Spårar jättefint men skiter fullständigt i spårslut och annat trams. Jag måste ta tag i det där. Pontus var lite allmänt förvirrad, blev rätt förvånad över att det låg ett par tärningar i skogen. Bara sådär. Men han blev himla lycklig när han insåg att det var de han skulle hitta.

Under liggtiden blev det en kort promenad var med hundarna. Himla mysigt! Tyvärr i koppel, det är ett naturreservat och en himla massa hundar. Pontus tappade sin kotte i sjön. Söthund!

Nu sover de gott här hemma!

Att byta saker

Brukar hundar göra det? För mig är det något helt nytt i alla fall. Fossing byter mer än gärna ut sina tuggben mot det jag äter. Igår satt vi i soffan och åt lösgodis. Då kommer lilleman med sitt tuggben och lägger det i mitt knä. Han sitter där snällt, får han då smaka på något så är han nöjd sedan och lägger sig/går där ifrån. Får han inget kan han gå och hämta ett till. "Två mot en godis då?" Han är en speciell krabat den hunden. Kan de verkligen tänka så?

Fossing är väldigt vit

Pontus är väldigt brun. Man hinner bara en pudel per kväll. Men båda är klippta. Det där med att frisera är inte riktigt min grej men det syns inte hur illa det är för de är alltid så skitna ändå!

Men shit va vit han blev! Kanske skulle göra detta oftare. Kanske.

Dörrklocketräning

Pontus skäller när det ringer på dörren. Ganska normalt beteende men jag vill inte ha det så jag tänkte fixa det. Kalle har därför bett granntjejen att ringa på när hon går förbi. En jätte go tjej i högstadieåldern, lite försynt så där. Igår blev vi stoppade av hennes pappa som förklarade att hon tyckte det var pinsamt i fall vi skulle öppna. Stackars tjej, jag förstår henne. Jag hade också tyckt det när jag var i hennes ålder. Nu hamnade hon ju i en jätte knepig situation för det blev ju pinsamt att möta oss när hon inte ringt på. Söt tjej är det!

Men nu verkar hon ha satt igång i alla fall. Mycket bra. Snopna hundar. Hallå? Det är någon vid dörren? HALLÅÅ, matte? husse? hallåååå? nähä inte det nä.

Vi låtsas som ingenting och fortsätter med vårt. Bara hoppas att det var granntjejen och ingen annan. Tips, ring innan om ni ska hälsa på!

Sötaste!

Pontus tycker oftast att Fossing är en riktigt pina. På promenaderna kommer han och sätter sig och bara tittar på mig "matte ta bort honom" Fossing studsar runt honom i cirklar och skäller. Pontus bara sitter där  och låtsats att Fossing inte finns "snälla matte, ta bort honom". Han är inte helt lätt att få stopp på den där Fossing men vi gör så gott vi kan. 

När Pontus kom var jag lite osäker på om jag skulle reda ut detta. Pontus tyckte inte alls om Fossing och detta talade han om med besked! Igår låg dårarna såhär i sängen och tuggade på ben, det är fredagsmys det! 

Sötaste hundarna! 

Pontus hittar mer och mer rätt för var dag som går. Söthund! 

Han kopplar av mer och mer för var dag. Det är inte så stort, det är ingen idé att stissa.

Ganska så lugnt är det

Igår var det två timmars pälsvård, tanken var att Fossing skulle få sitt bad som varit planerat i någon månad men det blev inte så, han blev klippt och borstad. Det får plats en otrolig mängd bös i hans benbollar. Han är lite jobbig för han protesterar på alla sätt han kan den första 20 minuterna och sedan ger han upp och somnar. Lite mysigt är det trots allt.

 Jag pluggar en del nu på dagarna, med mycket stöd av mina ludna vänner.

Igår var vi i skogen och spatserade, himla mysigt. Det sköts nåt så in i bänken. De håller tydligen på att förbereda sig för jakten som börjar på måndag. Pontus tyckte det var lite konstigt, det brukar inte panga när man springer på fälten. Älgstudsare, eller vad man nu använder när man skjuter älg, låter ju så att det räcker! Fossing titta upp de första skotten sen var det inte mer med det. Han har fullt upp med att leta sork.

Jag ska snart ta mig iväg till jobbet, grabbarna är med husse idag igen. Ikväll blir det pudelbad. I morgon ska vi till skogen igen så då är pudelbadet ogjort arbete....

Jag tror jag blir tokig!

Föreningens nya regler

"med kampbeteende" VA????? Alla hundar med föremålsintresse då eller bara de som spontankampar utomhus eller? Vadå?

Jag blir så arg så jag kokar! De vet ju inte vad de snackar om!!!

Återkommer när pulsen lagt sig

Trötta hundar och en trött matte.

Vi ligger lite lågt. Jag har jobbat och slipat rost på bilen i helgen, idag var jag en sväng i skolan. Hundarna har promenerat busat och spenderat ganska mycket tid med husse. Det verkar räcka gott och väl. De verkar lite slöa för tillfället men det lär väl vända snart.

Kontorshundar

Jag har tentat. I beskattningsrätt. Inte helt lätt! Hundarna har fått vara med husse på kontoret. De vet inte hur bra de har det! Fossing tycker det är sååååååå tråkigt. Han tänker minsan inte(!) ligga på golvet

Han vet inte hur bra han har det den hunden! Pontus är lite mer som en vanlig hund och ligger vid husses fötter.

Trötta hundar

Idag har det inte hänt mycket. Fossing har varit hos vet. Han har fått en hotspot mitt på skallen och är klippt som en munk. Så går det när jag försöker spara päls.

Det har varit ganska mycket på gång det sista så det blir nog bra med lite vila. I onsdags var det träning på kungliga hundar. Duktiga vovvar! Efteråt åkte vi och skulle ta en promenad, då drar dom omkull mig i en fårhage så vi får bajs överallt. Då var dom inte lika duktiga. Det blev en rätt kort promenad! På kvällen var jag och Fossing i Sisjön och promenerade medan Pontus promenerade med husse. Mysigt när man bara har en att gå med! Fossing har blivit en liten stjärna på hundmöten!!! Jag blev helt chockad. Vi mötte flertalet hundar på trånga löparspår och han löser det på slakt koppel! Bästaste hund!

Fossing har testat på lite drag, det var rätt knepigt sa Fossing men det ska nog lösa sig.

Nu ligger dom och tuggar tuggben, vi har precis varit ute på en liten promenad. Önskar att jag hade haft en trädgård så man hade kunnat låta dom vara där sådana här dagar. Koppelpromenader runt området är ingen hit alls faktiskt. Är dom då dessutom trötta så blir det oftast inge bra. Det är hundmöten och mopeder och spårvagnar och knepigt folk. Men men, så är det.

VIlken tur!

Jag har världens bästa uppfödare. Jag vet inte hur många gånger jag har kontaktat henne. Fossing håller på att dööööööööö!!!!!!!!

"Nej då det är ingen fara. Tänk på... testa att..."osv

Oftast håller inte Fossing på att dö. Oftast är det bara ett vanligt litet sår eller så. Men man vet aldrig!!!


Jag är lite orolig av mig. Jag satt och grät på en stubbe i skogen bara för att Fossing dragit på en kanin och var borta i en evighet! Jag tyckte det var en evighet i alla fall. Fossing med för han satt och ylade 50 meter bort. Plutt inte vara ensam i skogen!!!

Sån är jag!

Tur är det att jag har en toppenuppfödare som finns där för mig och mina små hysteriska utbrott!

Pinnar och kattungemat

Det blev ytterst lite träning ikväll men lite är bättre än inget. 

Fossing hade helt glömt vad man skulle göra med spårapporterna men med lite kattungemat gick det rätt fort att komma på. Han hämtar upp dom en bit bort och kommer in. Denna gången ska jag göra det ordentligt! Jag ska vänta tills han plockar upp dom överallt i lägenheten och kommer in med dom ordentligt innan jag tar ut dom, sen ska han plocka upp dom överallt ute innan jag lägger dom i spåret. Jag ska väl erkänna att jag slarvade sist. Ivrig som man är. 

 

Pontus tänkte göra sågspån av pinnarna. Ehm... Träningsplan bearbetas....

Nu är jag där igen och tränar på allt. Jag skulle börja med agility, så då började jag med spårapporterna... Ehm.. Men jag kände för det idag ;)

I dag blir det lite vila

Promenaden igår var lite mer än vad dom är vana vid så idag tar vi det lite lugnt. Ska se om jag kan samla motivation till att traggla markering av spårapporter och så blir det nog en promenad till havet.

Promenaden from hell

Jag tänkte att jag skulle ta ut mina hundar på en liten promenad i skogen. Jag var lite allmänt stingslig i morse men det brukar ge med sig när jag väl kommit ut i skogen. Idag blev det bara värre och värre...

Innan vi ens kommit till bilen så sitter världens tyknaste skata på parkeringen. Den sitter 2 meter bort och tigger hundgodis. Pontus gillar att skrämma iväg fåglar. Det gick bra en bra stund men tillslut så tog lusten över och Pontus drar iväg i kopplet. Jag fastnar med fingret och känner hur det bara börjar koka inom mig. ONT gör det! HUNDJ***L lägg av! I samma veva kommer grannen med sin superarga bulldog. Kaos! In med hundarna i bilen och kör iväg. Väl framme möter vi en kille med två hundar, jag känner inte honom men jag känner till hundarna och det gör Fossing med. KOOOOOOMPISAR säger Fossing och blir helt hysterisk. Jag andas långsamt till 10 och sedan brister det bara. Jag fastnar med fingret iget och hade Pontus studsat där hade det garanterat gått av. Jag svär lite mer än vad som är sunt. Inte ett skit hjälper det!

Funderar på om jag verkligen ska ta denna promenad men jag har ju ingen lust att köra 2 mil hem igen utan att ha gjort något med mina hundar.

Börjar gå, blir förbannad på hundarna som inte kan uppföra sig i koppel men kommer tillslut fram till säker zon och släpper dom. Full rulle så jag får kalla in och lugna var 3:e minut för att det inte ska gå över styr.

Vi tar vår vanliga gamla runda men hamnar fel. 4 timmar var vi borta. Fossing är otrolig på att hitta vägen och man ser verkligen på honom när han vet var han ska. Nackdelen är att han har inga problem med att krypa under granar och vada i myror osv. Det vill inte jag, jag vill gärna gå i någorlunda fri terräng  Men vi löser det tillslut. Bara det att när vi nästan är tillbaka på känd mark så sniffar Fossing upp några svampplockare istället och följer dom.... Åt helt fel håll, hade vi gått 10 meter åt andra hållet hade vi kommit ut på en känd stig.

Jag har en GPS för 4000 kr liggandes i garderoben här hemma. Där gör den extrem nytta vill jag lova.

Nu har hundarna fått i sig lite super-återhämtningsmat, fått var sitt tuggben och ligger i hallen på tork. Jag har lite pasta på spisen, jag håller i princip på att svälta ihjäl! Sedan blir det visitation och borstning av hundar. Jag har redan plockat en fästing på mig själv. Urk! För att inte tala om Älgloppinvasionen som pågår i skogen nu

Det är skittråkigt med kalas!

Om man är pudel... Dom var tvungna att sitta i TVÄTTSTUGAN. Fossing trodde inte det var sant. Medan vi åt så satt pudlarna bakom ett kompostgaller precis i anslutning till oss. Halva familjen är lite obekväma med stora hundar och då är kanske inte mina studsbollar optimalt. Hundarna tog det med ro och fick komma ut efter en liten stund. Fossing gick runt med sitt tuggben och undrade om det inte var någon som kunde hålla det åt honom och Pontus la sitt huvud i knät och tittade med stooooora Pontusögon. Klappa mig, klappa mig.

Duktiga hundar!

Nu ska jag iväg och jobba. Ska gå in och väcka monstrena så de får komma ut och kissa lite först sen får de spendera dagen med husse.

Det är tur att min sambo är en snäll typ för det hade varit svårt att argumentera för storleken på den bädden när vi bor två stycken plus två hundar på 55kvm. Men den är myyyyyysig. Fossing är rejält smutsig och hamnar kanske i badet ikväll. Han är så smutsig som han ser ut att vara på bilden. ;)

Får, dessa får.

Vi har varit i skogen. Det var typ en extrem evighet sedan om du frågar pudlarna. 6 dagar sedan (tror jag) om man frågar en icke pudel. Jag har ju en bit att köra så ibland räcker inte tiden riktigt till plus att jag legat sjuk så då blir det koppelpromenader och cykling mest.

Idag var det full rulle, över stock och sten. Man vet aldrig när man får komma ut nästa gång!

Pontus hitta livsfarliga grejer i bäcken!

Skum!

Men han löste det från en annan vinkel

Varje dag är ett äventyr!


För att komma till skogen så måste vi gå genom fårhagar. Det brukar inte vara ett problem men nu när vi var på väg till bilen så såg det ut såhär vid grinden.

PUSSKALAS säger Fossing. Han tycker om får.

Detta är ett gäng tackor så det är liksom inget man flyttar på hur som helst. Dom kan ju attackera hundarna och då kommer nog Pontus aldrig mer lita på mig. Kändes inte som en bra plan alls att gå in där. Pontus fick lite avståndsterapi. Han fick sitta fast i en stolpe så att han inte nådde fåren men var precis bredvid. Tillslut började han faktiskt gäspa och vifta lite lätt med svansen men så fort vi rörde på oss spände han sig igen. Men han var duktig. Korkade jag släppte ju fram honom först. Sen kom jag på att det var Pontus. Han ska inte fram för han klarar det inte.

Vi satt där en stund och snackade med fåren och sedan gick vi runt hagen. Kändes tryggare! 

Pontus lärde även Fossing skälla på korna idag. Pontus tyckte att kossorna förtjänade det. Kossorna tittade på honom och tänke typ "sluta låt din FJANT, du stör matsmältningen" Shit sa Pontus och kom till mig istället. Då ställer sig Fossing och moffar på korna, tittar på mig, "va hörde hon inte?" Bäst jag skäller lite till. Så där stod han ett tag ett moff och titta på matte sen kom han också springandes efter mig. Korna rörde inte en min. Snopet!

En vanlig dag för oss. Nu är dom lite trötta grabbarna så nu är det dags för mig att ta tag i tentaplugget!